.

Dagens boy-craving:

24-27 år med fast jobb och bostad på söder.
196lång, med en såndär härligt slank och småmuskulös kropp.
Antingen halvlångt, ruffsigt brunt eller blont hår eller längre som är lockigt. Mössa ska även dras på ibland.
Snällt och fint ansikte med en blick som får hela världen att stanna. Skäggstubb som pryder haka och partiet runt munnen. Dock ska han vara noga med att det aldrig blir för långt. Näsvingspiercing, en tight silverring, skulle vara underbart om han passade i det. Annars får han gärna gå helt utan piercingar.
Söder-indiekänslan på kläder och stil och han får gärna röka. Men absolut inte snusa.
Han ska vara musikalisk men inte vilja satsa på det. Spela piano och lite gitarr. Han ska även ha en lite söt, halvrå och småraspig röst som man får höra när han lagar mat och duschar.
Juste, han ska tycka om att laga och experimentera med mat.

Han ska ha stora drömmar och tankar om framtiden och vad han vill få ut av livet. Han ska längta efter att stadga sig och skaffa familj och barn, men samtidigt inte vilja skynda sig dit.
Han ska ha bil och körkort. Ja, även fast han bor på söder och det kan tyckas vara onödigt så ska han ha en, just in case.
Hans lägenhet ska vara ganska liten och intim, men samtidigt inte för liten. Man ska känna sig hemma så fort man sätter en fot innanför dörren. Mjuk, svart hörnsoffa i ena hörnet av vardagsrummet, med en mellanstor tv framför och ett gammalt piano inställt mellan några bokhyllor i ett annat. En lp-spelar och flera hyllor fulla med lp-skivor med band båda lyssnar på. Och musik som alla blir glada av att höra. Han ska älska radiohead och the strokes.
Vi ska gärna bjuda hem nära och kära till mysiga get-togethers fyllda med vin, spel, skratt och musiken vi lärt varandra att tycka om.

Han ska älska sitt jobb och han ska älska mig. Och inte vara rädd för att visa det.
Han ska hålla mig i handen när vi går runt på stan, stanna mitt i gatan bara för att ge mig en liten puss och berätta hur fin jag är idag. Han ska även bli glad när jag gör desamma. Han ska vara småbusig och tycka om att retas, till rätt grader. Och veta när det är dags att sluta och bli seriös. Han ska bli glad av romantiska gester och han ska tycka det är gulligt när jag blir småsvartsjuk, eftersom han blir det själv. Vi ska älska varandra villkårslöst och jag ska se alla hans fel som charmiga och utan de skulle han inte vara den har är.
Han ska vara en bra lyssnare och kunna hantera de dagar jag hamnar i de värsta svackorna. Han ska vilja ta hand om mig och han ska uppskatta att jag vill ta hand om honom.
Vi ska resa och senare ska vi flytta ihop där i hans lägenhet på söder.

Nej där får det räcka för nu drömmer jag bort mig för långt. Någon annan dag kanske det kommer lika lång text om drömtjejen. Eller...?