Sånt där som aldrig blev sagt #4

Du borde inte, älskling.
Världen är livsfarlig.
Håller vi oss undan,
håller vi avståndet,
kan världen inte skada oss.
Livrädd, sa du.
Feg.

Ja, men varje ord väger tusen ton
och mina ben vacklar redan.
Jag vill inte försöka hålla upp någonting som redan är påväg att brista.

Du är skör,
men du försöker.
Jag vet, älskling.
Jag vet hur det svider.
Jag vet hur tanken slår
och jag vet hur hjärtat kvider.

Men varje gång vi slår i marken,
varje gång du tänker tanken,
brinner jag.
och brinner
och brinner
och brinner.



-mars/april 2011

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0