Byebye...kittycat



Juste, pappa kom hem med en överraskning i torsdags.
Vägrade säga vad det var, bara bad mig hålla fram handen.
Jag blev rädd och trodde att det skulle vara någonting levande,
en liten orm, en kackerlacka, en skalbagge. Vad som helst.
Såg sedan vad som hamnat i handen, skrek till, kastade iväg den.
Såhär i efterhand kan jag säga att jag hade föredragit en liten orm, eller en kackerlacka.
Eller vad som helst.

Varför tycker folk att det här är så fruktansvärt roligt?!?!??!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0