detärintedudetärvi

 

kanske var vi som en fin tavla
med mjuka linjer och de allra vackraste dragen.
en sådan tavla man inte kan förstå hur vacker den är under tiden den målas,
utan ser det först efteråt hur alla former går ihop så perfekt.

kanske var vi en film,
en romantisk komedi med dig och mig i huvudrollerna.
en sådan film man gråter till när man ser den. 
en sådan film man önskar att man själv var med i. 
alla skratt. alla stunder.

vi var bilder på en fotoutställning. 
vi var bilder på lyckliga personer som möts ensamma första gången
på ett berg vid vattnet med en dunk billigt vin.
två personer som skrattandes lär känna varandra.
två personer som halvvakna och i en ljus dimma kysser varandra för första gången.


vi var musiken andra spelade när de var fulla och kära.
vi var låtarna som slingrade sig mellan husen mitt i natten.
vi var tonerna av glad indiepop alla dansade till.
vi var melodin alla kunde sjunge med i.


kanske såg jag inte hur fin tavlan var undertiden den målades.
kanske var vi bara en fin melodi.

Så vad gör vi nu om musiken har tystnat och alla gått hem?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0